Deinfibulering
Åpning av gjensydde/gjengrodde kjønnslepper
Behandlingen innebærer åpning av gjensydde eller gjengrodde kjønnsdeler hos kvinner som har vært utsatt for omskjæring. Hvis du venter barn, vil det i de fleste tilfeller være en fordel å bli åpnet under fødselen.
Behandlingen gjennomføres for å rekonstruere ytre del av underlivet til så tilnærmet normal medfødt anatomi som mulig. Omskårne (lukkede) kvinner har ofte store plager i forbindelse med menstruasjon, det å tisse og ha samleie.
Vi anbefaler at kvinner som er omskåret tar kontakt eller henvises for å undersøke og avklare om det er behov for kirurgisk behandling, før svangerskapet, i svangerskapet eller under fødsel. Overvåkning av fødselsforløp og selve fødselen kan være mer komplisert hos kvinner som er omskåret. Kjønnsleppene blir ikke sydd igjen etter en åpning i forbindelse med fødsel.
Ovdal
Jus don leat birasčuohpahuvvon sáhtát don iežat dearvvašvuođabuohccedivššára, fástadoaktára dahje čalbmeeatni čujuhit min poliklinihkkii. Don sáhtát ieš maid riŋget, it dárbbaš čujuhusa.
Ii adno makkárge fysalaš ráhkkaneapmi. Fertet ovdagihtii addit dieđu jus dárbbašat dulkka.
Vuolde
Gynekologa ovttas čalbmeetniin/buohccedivššáriin čađaha čuohpahusa. Dábálaččat oaččut don jámiheami juste dakko gokko galgá rahppojuvvot. Maŋŋel go lea jámihuvvon de it dovdda bákčasiid čuohpahusa vuolde.
Dat giddejuvvon sadji rahppo niibbážiin (skalpell) dahje skárriiguin/skieraiguin. Hávveravda gurrojuvvo goappašat/guktot bealde vuoi ii savvo šat gitta. Don oaččut jámiheami juste dakko gokko galgá čuohpahuvvot, ja čuohpahus ii galgga bávččastit. Muhto eatnašat dovdet bákčasiid 2-3 beaivvi maŋŋel čuohpahusa. Dat dálkojuvvo bávččasláivuhan dálkasiiguin. Bákčasat unnot veahážiid veahážiid mielde.
Maŋŋel
Don sáhtát vuolgit ruoktot dasttá maŋŋel čuohpahusa ja joatkit dábálaš doaimmaid.
Mii ávžžuhit ahte it básat vulobealde dan vuosttaš beaivvi, dušše sihko várrogasaid goike báhpiriin maŋŋel go leat hivssehis leamaš.
Nuppi beaivvi rájes sáhtát doidit ráinnas loika čáziin riššus maŋŋel go leat hivssegis leamaš. Ále ane sáibbu daid álgo beivviid.
Muhttimat dárbbašit buohccedieđáhusa, vuolgá das makkár bargu dus lea. Don oaččut buohccedieđáhusa doaktáris gii čađaha čuohpahusa.
Eatnasat dovdet bákčasiid go jámiheapmi heaitá doaibmamin. Dat lea áibbas dábálaš. Don oaččut reseapta bávččasláivuthan dálkasiidda, ja mii ávžžuhit váldit daid nu jođánit go vejolaš maŋŋel čuohpahusa. Čuovo geavahančujuhusa páhkas.
Muhtin nissoolbmuide sáhttá cissan dovdot eará ládje. Cissa sáhttá boahtit jođáneappot go dan maid leat hárjánan, ja dat lea dábálaš.
Don it sáhte anašit ovdal 4 – 6 guhtta vahkku maŋŋel čuohpahusa. Hávvi ferte beassat savvot. Anašeapmi ovdal dan áiggi vásihuvvo bávččasin, ja sáhttá maid stuorát várra oažžut infekšuvnna.
Sákkaldagat gahččet ieža eret 2 – 3 vahku maŋŋel čuohpahusa.
Vær oppmerksom
Dat lea unnán várra oažžut infekšuvnna hávvái. Jus lassánit bákčasat vulobealde ja/dahje oaččut febera daid álgo beivviid maŋŋel čuohpahusa, galggat váldit oktavuođa buohcceviesuin.
Kontakt
Ullevål sykehus
Gynekologisk avdeling

Ullevål sykehus
Kirkeveien 166
0450 Oslo