Preeklampsi
Svangerskapsforgiftning
Svangerskapsforgiftning, også kjent som preeklampsi, er en sykdom som bare kan oppstå i forbindelse med svangerskap. Tilstanden er definert som nyoppstått forhøyet blodtrykk i svangerskapet sammen med protein i urinen etter 20. svangerskapsuke. Vi definerer også nyoppstått forhøyet blodtrykk sammen med andre tegn på dårlig fungerende organer, slik som leversvikt, som svangerskapsforgiftning.
Årsaker
Ingen vet ennå hva som forårsaker svangerskapsforgiftning. Vi vet imidlertid at årsaken kan knyttes til morkakens funksjon. Vi tror i dag at stoffer fra morkaken kommer over i den gravides blodsirkulasjon og påvirker blodåreveggene slik at kvinnen får økt blodtrykk, og oftest lekkasje av protein gjennom nyrenes årevegger. Noen kvinner med preeklampsi har tegn på dysfunksjon av andre organer enn nyrene, slik at de i stedet for protein i urinen for eksempel har økte leverenzymer i blodet.
Hvis kvinnen bare utvikler forhøyet blodtrykk uten proteiner i urinen, eller andre organsvikttegn, kaller vi tilstanden svangerskapsindusert hypertensjon. Noen kvinner har et forhøyet blodtrykk allerede før 20. svangerskapsuke, eller fra før de blir gravide, dette kaller vi kronisk hypertensjon.
Til sammen kaller vi svangerskapsforgiftning, svangerskapsindusert hypertensjon og kronisk hypertensjon i svangerskapet for hypertensive svangerskapskomplikasjoner.
Hypertensive svangerskapskomplikasjoner kan gi komplikasjoner både for mor og foster.
Referanser
Norsk gynekologisk forening (Den Norske legeforening) har laget en veileder i fødselshjelp. I vedlegg til kapittel 28 finner du mer informasjon om hypertensive svangerskapskomplikasjoner.
Pasientinformasjon om preeklampsi fra Norsk Gynekologisk Forening
Patient Information about Preeclampsia from the Norwegian Society for Gynecology and Obstetrics
Vuolde
Varradeaddodálkasat
Eastadan dihte váttuid (nugo vuoinnašvardima) ožžot nissonolbmot geain lea duođalaš hypertensive áhpehisvuođaváttut iešguđetlágan varradeaddovuoliđan dálkasiid. Dálkkodeapmi unnida váruhusa oažžut váttuid muhto ii dálkkot siva dan dávdii. svangerskapskomplikasjoner ulike former for blodtrykkssenkende
Eatnasiin šaddá fas varradeaddu nu movt galgá moadde beaivvi maŋŋel riegádahttima, muhto muhttin nissonolbmot dárbbašit varradeaddovuoliđan dálkasiid soames áiggi maŋŋel riegádahttima. Unnit oassi ferte atnit dálkasiid eallenagi. Hárve diliin sáhttet hui duođalaš hypertensive áhpehisvuođaváttut addit bistevaš dearvvašvuođavigiid.
Ultrajietna
Du čuvvot dárkilit áhpehisvuođaklinihkas gos dárkkistit varradeattu, gužžaiskosiid , vejolaš varraiskosiid ja registrerejit máná váibmoritma. (CTG). Dasa lassin váldit mii ultrajietna iskosa ogi ahtanuššamis, mihtidit varrajođu náhpečoallái ja man ollu lea váhpi. Man dárkilit čuovvot vuolgá duođalašvuođas.
Goziheapmi riegádahttinossodagas
Du ja ogi goziheapmi duođalaš hypertensive áhpehisvuođaváttuid šaddet muhtin áhpeheamit gozihuvvot riegádahttinossodagas. Dat buot buoremus riegádahttin áigi vuođđuduvvo máŋggalágan sivas. Du dearvvašvuohta veardiduvvo máná váruhusaid váttuid oažžuma vuostá, ovdamearka dihte beare árrat riegádeapmi.
Johtui bidjat riegádahttima dahje keaisárčuohpahus
Mii sáhttit johtui bidjat riegádahttima dahje váldit keaisárčuohpahusa, ja dat vuolgá du ja máná dearvvašvuođas, man guhkas áhpehisvuohta lea ollen, mánágoahtečoddaga láddamis ja leat go ovdal riegádahtten.
Kliniske studier
1 klinisk studie er åpen for rekruttering. Sammen med legen din kan du vurdere om en klinisk studie er aktuell for deg.
Se flere kliniske studierMaŋŋel
Igangsetting av fødsel eller keisersnitt
Sihke nissonolbmuin ja mánáin lea maŋŋel áhpehisvuođamirkkohusa stuorrát várrá áiggi mielde oažžut váibmo - ja váibmosuotnadávddaid. Eai leat vel makkárge čielga njuolggadusat movt nissonolbmot geain lea leamaš áhpehisvuođamirkkohus galget čuovvuluvvot, muhto Norgga gynekologa searvi lea ráhkadan bagadusas árvalusa maid sáhtát iežat doaktáriin digaštallat, jus dus lea leamaš preeklampsi.
Mii ávžžuhit du geas lea leamaš áhpehisvuođamirkkohus ahte dus leat eallindábit mat eastadit váibmo – ja váibmosuotnadávddaid. Lea deaŧalaš ahte don:
- lihkadat
- ahte dus leat máŋggabealálaš biebmodábit
- muddet buoiddes borramušaid (mettet fett) sáltti ja sohkkara
- it borggut
- doalahat dábálaš deattu
(Dearvvašvuođadirektoráhta njuolggadusat)
Bearráigeahčut
Don berret muitalit iežat áhpehisvuođamirkkohusa birra go leat bearráigeahčus fástadoaktára luhtte 6 vahkku maŋŋel riegádahttima. Fástadoavttir sáhttá heivehit bearráigeahču dutnje du dearvvašvuođa ja várahusaid váibmo ja váibmosuotnadávddaid ektui. Dat sáhttá ovdamearka dihte juohke goalmmát jagi seammás go isket lea go borasdávda mánágoahtečoddagis.
Lea go dus orro dávda mii sáhttá váikkuhit váibmo – ja váibmosuotnadearvvašvuhtii ávžžohit mii dutnje čuovvoleami fástadoaktára/spesialistta doaktára luhtte nuppi áhpehisvuođas ja maŋit áiggis.
Dearvvaš nissonolbmot geat leat ožžon áhpehisvuođamirkkohusa ja geain lea ain alla varradeaddu go vulget ruoktot maŋŋel riegádusa ávžžohuvvet bearráigeahču eará sájis buohcceviesu dassážii go várradeaddu lea fas dábálaš.
Dutnje geas lea leamašan duođalaš áhpehisvuođamirkkohus sáhttá leat dárbu bearráigehččui áhpehisvuođaklinihkas 2-3 maŋŋel riegádahttima.
Ođđa áhpehisvuohta
Jus dus lea leamašan áhpehisvuođamirkkohus sáhttá ahte galggat beaivválaččat váldit Albyl-E 12.vahkus boahttevaš áhpehisvuođas. Dan dieđu oaččut don ovdal go ruoktot vuolggat dahje bearráigeahčus maŋŋel riegádahttima. Mii ávžžuhit árra bearráigeahču vejolaččat ultrajienain boahtte áhpehisvuođas ja bearráigeahču ovttas fástadoaktáriin dahje sealgeetniin/jorttamorain ja buohcceviesu áhpehisvuođaklinihkain doppe gos galggat riegádahttit.